Pamp

Sossepampen Roger Burland, ansvarig för nedsläckningen av gatlyset på landsbygden fick mig att gå i gång i dag. I en intervju för lokalradion blev han tillfrågad vad han tyckte det vettigaste någon allianspolitker hade sagt under den gågna valperiden.

- Jag kan inte komma på någonting, blev Rogers svar.

Förmodligen tyckte han att han var rolig, men jag tycker det mer speglar sossarnas maktfullkomligthet. Han tycker uppenbarligen att det bara sossar som säger kloka saker och att alliansen inte har något att tillföra. Nu sitter jag inte i nämnden för teknik/service han förhoppningvis bara styr fram till valet, men skulle jag gjort det skulle jag nog fundera om det är någon mening att gå på sammanträdena efter det uttalandet från ordföranden.

Vilken fest

Att efter närmare 20 år aktivt varit med och jobbat för Botrniabanan, kändes underbart att få vara med om den folkfest invigningen blev. Från att försökt övertala partikompisar i södra Sverige till planering och sedan byggande har jag kunnat följa projektet på nära håll. Ändå är det först när fick åka premiärturen som det känns som verkligt. En otrolig känsla att susa fram i 200 km/tim och knappt märka det.

Jag hade inte heller i min vildaste fantasi kunna drömma om att lillasyster Maud skulle stå där i Örnsköldsvik på invigningsdagen i egenskap av vice stadsminister och hålla invigningstal tillsammans med kungen. De var så att jag fick nypa mig i armen och kunde inte låta bli att tänka på vår pappa som säkert skulle varit mycket stolt om han funnits vid liv. Tänk så det kan bli.

Det blev som någon sa i sitt invigningstal, en dag som jag aldrig glömmer. Beröm också alla som varit med och planerat hela invigningen. Invigning i fyra kommuner, massor med folk och fullsatt invigningståg som ska passa utsatta tider, det är ingen lätt uppgift. Grattis till ett fantastiskt arrangemang.

Kommunals valrörelse

Facket kommunal fortsätter sin valrörelse för att sossarna i det misskötta landstinget ska få fortsätta. Samma sossar som gjort en stor del av kommunals medlemmar arbetslösa. I går kväll hade kommunal ordnat en debatt för sina medlemmar, förhoppningsvis för att de skall få en vägledning inför valet. Därför blev det lite pinsamt när någon av åhörarna frågade vilka som inbjudits till debatten och det visade sig att de bara affischerat på arbetsplatserna. Frågaren konstaterade att det är till liten nytta för de som är arbetslösa och inte har någon arbetsplats att gå till.

Jag tog upp frågan hur kommunal tänker när de använder medlemmarnas avgifter till att driva valkampanj. En kampanj som går ut på att det politiska parti (sossarna) som har ansvar för att flera hundra av deras egna medlemmar blivit arbetslösa ska få fortsatt förtroende att styra landstinget.

Tyvärr var företrädarna för kommunal inte särskilt villiga att ta den debatten utan satt mest och duckade. Förhoppningsvis är medlemmarna lite mer kritiska till sitt fack och smmanblandningen med sossepartiet.

Landsbygdens frågor

I gårdagens ÖA aställer intresseföreningen i Trehörningsjö ett antal högst berättigade frågor som lika gärn kunde ställts av ett antal andra verksamma utvecklingsgrupper runt om i kommunen. Även om frågorna är riktade till alla partier går det inte att komma ifrån att udden är riktad mot sossarna som styr vår kommun.



Skolan fortsatta existens i Trehörningsjö tas upp som första punkt. Jag har träffat det nybildade kommunbygderådet vid två tillfällen de senaste månaderna och de tar också upp nedläggningen av skolorna. De tycker att de skall få använda sin kraft och energi på annat än att hela tiden försöka rädda skolor från nedläggning. Jag håller med, slå fast att skolorna skall vara kvar. Fakta är att Centerpartiet varit emot i stort sett alla nedläggningsförslag kommit från sossarna under den senaste valperioden.



Tillgång tiil vård är en annan fråga som de tycker är viktig. Förutsättningarna för att kunna erbjuda det är att landstinget har ordning på ekonomin och det är det minsta man säga om landstinget i Västernorrland. Sossarna har efter långvarigt styrande lyckats missköta ekonomin så till den milda grad att de diskvalfiserat sig för att bli återvalda.



Vägarna är ett annat kärt ämne. Där känns det bra att konstatera Alliansregeringen höjt anslagen till enskilda vägar till en nivå som sosseregeringar aldrig varit i närheten av. Däremot fick regeringen ta över ett underskott på 100 miljarder på sådana infrastrukturinvesteringar som förra regeringen satt i gång, men inte hade några pengar för att genomföra. Förmodligen i ivern att få sitta kvar vid makten senaste valet. Här i Örnsköldsvik nöjde sossarna sig med att hota att lämna tillbaka skötseln på ett antal enskilda vägar.



Sammanfattningsvis slår intresseföreningen i Trehörningsjö fast att "nonchalansen från de styrande mot hela denna bygd är total". Jag är beredd att hålla med.

Schyman - Åkesson

I söndagskväll lockades jag att titta på duellen mellan FI:s partiledare och SD:s Jimmie Åkesson. Trodde i min enfald att det skulle en intressant drabbning. Kan bara så här i efterhand konstatera det flera andra gjort, de kan inte ha lyckats attrahera många väljare som inte redan bestämt sig för att rösta på någon av debattörerna. Snarare tror jag en del av dessa funderar över sitt tidigare ställningstagande.

Först och främst var det näst intill omöjligt att lyssna på debatten eftersom båda ständigt pratade i mun på varandra, då det gäller den grenen tyckte jag Schyman vann klart. Det som förvånade mig var att hon hade så svårt att hålla huvudet kallt och diskutera sakfrågan med tanke på hennes gedigna erfarenhet. Nu blev det ett antal personliga angrepp som hon bara förlorade på.

Åkessons insats var att han tydligt avslöjade den invandrarfientlighet som han parti står för. Det blev övertydligt när diskussionen skulle handla om hur vi får ner antalet våldtäkter och hans lösning var, minska invandringen. För de SD-sympatisörer som orkade lyssna på duellen var det förhoppningvis en tankeställare, för oss andra var det bara en bekräftelse på partiets mörka avsikter.

Budgivning om pensionärers röster

Budgivningen om vem som kan betala mest för pensionärernas röster känns inte som ärliga politiska budskap utan mer som ett köpslående utan koppling till ekonomi. Jag förstår att pensionärer reagerar som hon som intervjuades i tv och inte tyckte om budgivningen om hennes röst.

Jag är övertygad om att pensionärer är klokare än så och förstår att det har betydelse hur mycket vi som är i arbetsför ålder jobbar i dag för deras pension. Det var för att få fler i jobb det infördes ett jobbskatteavdrag. Det finns ingen straffskatt för pensionärer som en del del debattörer påstår.

I dagens DN-debatt konstaterar två nationalekonomer att debatten är osaklig och slår fast att löntagarna beskattas hårdare än pensionärerna. Läs citatet nedan.

"Det finns bara ett problem med denna diskussion. Det är att den i grunden är felaktig. I själva verket beskattas löntagare hårdare än pensionärer i Sverige. Någon ”straffskatt” för pensionärer existerar inte.
Alla som känner till det svenska skattesystemet vet att löner beskattas i flera led. Utöver kommunala och statliga inkomstskatter beskattas löner också via arbetsgivaravgifter. Även om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren är det löntagaren som i slutändan betalar eftersom lönen minskar med lika mycket."

Debattartikeln är intressant och förhoppningsvis leder den till att debatten nyanseras och budgivningen upphör i väntan på att vi vet hur mycket pengar som finns att fördela. När det gäller den delen så är min tilltro Alliansregeringens förmåga större än till ett vänstergäng som tycker att allt är bäst bara stat, landsting och kommuner sköter allt.

Valstugan öppen

Nu är valrörelsen igång på riktigt, i går öppnades alliansens valstugor på torget. Det blev riktigt högtidligt med besök av integrations och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och trumpetfamfar. Allt förstärkt med en underbart lysande och värmande sol. Jag tror inte att valet avgörs varken på torget eller i valstugan, men de är viktiga inslag för att höja valtemperaturen bland våra egna valarbetare och för att uppmärksamma väljarna på att det snart är val.

Mitt emot valstugorna hade kommunalfacket ställt upp en stor trailer som det måste kosta skjortan att åka runt med, där saknas det inte resurser. Om jag förstått saken rätt så är det en landsomfattande turne med det klara syftet att stötta sossarna i valrörelsen. Då det blir valrörelse är de aktiva, men när landstinget missköts så till den milda grad att flera hundra av deras egna medlemmar bara här i Örnsköldsvik får lämna sina jobb, då är facket knäpp tyst.

Det är alltså så att kommunals medlemmar via sina medlemsavgifter får vara med att betala kommunals valkampanj som går ut på att se till att sossarna får fortsätta missköta landstinget. Samma sossar som gjort hundratals av deras egna medlemmar arbetslösa. Nu är det inte bara medlemmarna som får vara med och bidra, jag är ganska övertygad om att kommunen och landstinget som arbetsgivare får vara med och bidra med våra skattepengar. I vart fall till dess att någon bevisat motsatsen.

Valrörelse

I dag är valrörelse som gäller, hela dagen, eller föresten hela helgen. Först blir det ett besök på anrika Olympia i Bredbyn, där ett nytt skidskyttestadion skall invigas. Jag vet inte exakt vad min roll är , men jag tror jag skall ingå i ett av lagen som tävlar, utan skidor.

Senare under eftermiddagen bär det av till Härnösand där jag ska träffa 30 CUF-are som har en utbildningshelg. Det känns otroligt roligt att Ångermanland står som arrangör av av en riksutbildning och att vi har egna CUF-are med på den. Min roll är att berätta om hur vardagen ser ut inom kommunpolitiken. Det ska bli spännande att ta den dialogen med intresserade ungdomar.

På banan igen

Efter en del strul med bloggadresser, lite för mycket av annat och semester är jag nu tillbaka på banan. Det här är tredje veckan som jag jobbar efter semestern och det märks tydligt att valet närmar sig. Jag var på partiets valkonvent i helgen och är fullproppad med valmanifest, valstrategi, och inte minst, energi. Det känns bra med tanke på att nu skall all valplanering som pågått under närmare ett år omsättas i praktik. Från planer till verkstad.

Förra veckan mjukstartade vi med kommunstyrelsen och i går var det kommunstyrelsens arbetsutskott. En av frågorna vi inte var överens om var hur långt kommunen är beredd att gå när det gäller valfrihet inom omsorgen, det vi inom politiken kallar LOV. Alliansgruppen i omsorgsnämnden var tidigt ute och förslog att Örnsköldsvik skulle införa valfrihet i hemtjänsten. Sossarna som har uppfattningen att det bara är kommunen som kan utföra välfärdstjänster stretade emot och tillsatte en utredning.

Nu verkar trycket från kommunmedborgarna ha blivit så stort att sossarna kan tänkas ta ett första steg med hemtjänsten och vill få det att framstå som att det skulle vara deras förslag. Däremot säger de nej till Alliansens förslag att gå vidare och införa valfrihet inom annan omsorgsverksamhet.

Riktigt komiskt blir det när sossarna väljer att inte bifalla Alliansens motion att införa LOV med hänvisning till att motionärens "intentioner är tillgodosedda". Snacka om inte tillerkänna något annat parti att komma med bra idéer.