Vilken fest

Att efter närmare 20 år aktivt varit med och jobbat för Botrniabanan, kändes underbart att få vara med om den folkfest invigningen blev. Från att försökt övertala partikompisar i södra Sverige till planering och sedan byggande har jag kunnat följa projektet på nära håll. Ändå är det först när fick åka premiärturen som det känns som verkligt. En otrolig känsla att susa fram i 200 km/tim och knappt märka det.

Jag hade inte heller i min vildaste fantasi kunna drömma om att lillasyster Maud skulle stå där i Örnsköldsvik på invigningsdagen i egenskap av vice stadsminister och hålla invigningstal tillsammans med kungen. De var så att jag fick nypa mig i armen och kunde inte låta bli att tänka på vår pappa som säkert skulle varit mycket stolt om han funnits vid liv. Tänk så det kan bli.

Det blev som någon sa i sitt invigningstal, en dag som jag aldrig glömmer. Beröm också alla som varit med och planerat hela invigningen. Invigning i fyra kommuner, massor med folk och fullsatt invigningståg som ska passa utsatta tider, det är ingen lätt uppgift. Grattis till ett fantastiskt arrangemang.