Vem försöker hon lura?

Kommunstyrelsens ordförande drev i går kväll, tillsammans med sina partikamrater, igenom att kommunen skall köpa Folkets Park. Huvudargumentet från hennes sida har hela tiden varit att kommunen annars måste infria borgen på drygt 15 miljoner. Ett fullkomligt befängt och okunnigt argument med tanke på att fastigheten värderats till 20 miljoner.

Efter en lång debatt och hårt pressad sträckte hon upp armarna och medgav att hon hade fel och medgav vi som ifrågasatt henne hade rätt. Högst ovanligt, tidigare erfarenheter är annars att det bara brukar pratas mer ju svårare argumentationen blir.

Min reflektion så här dagen efter blir, vem försökte hon lura med felaktiga uppgifter? Kan det vara så att hon inte visste bättre och tyckte att borgenshotet var ett bra argument. I så fall underskattar hon kunskapen bland sina motståndare i fullmäktige och borde dessutom skaffa sig bättre rådgivare. Kanske var det för att få med sig sin egen grupp hon hotade med borgen. Då måste slutsatsen bli att ingen vågar säga emot när hon har bestämt sig för att driva igenom en fråga, eller så är kunskapesnivån inte högre i sosselägret. Var det någon som visste bättre borde den väl förklarat det för henne så inte behövt stå där med lång näsa.

Jag kan förstå om en del av hennes kamrater som trott på argumentet om borgen kände sig lurade när de gick hem, men när partikamrater i Folkets Hus föreningen skall räddas så gäller det att ställa upp.

Det är intressant hur olika vi ser på saker och ting. När Alliansen lägger 5 miljoner mer till föreningsbidrag, då är det enligt sossarna fel tidpunkt, inte utrett och så vidare. När det gäller deras förening, Folkets Hus, finns inga gränser för vad som kan göras för att favorisera den.

Till sist heder åt fullmäktigeordföranden som hade modet vägra sin KS ordförande ordet eftersom han tyckte att debatten hamnat utanför ämnet. Det var inte populärt att döma av hennes tydliga kroppsspråk, en liten stund såg det nästan ut som hon tänkte gå hem.